London Design District – ett djärvt experiment

På mindre än 12 månader har satsningen London Design District gått från att vara ett djärvt arkitektoniskt experiment till att bli ett blomstrande kreativt nav. Helen Arvantakis, Design District director, berättar hur.

Foto: Taran Wilkhu

London Design District är designat för att ge Londons kreatörer ett permanent hem i staden. Man ville ge kreativa näringar någonstans att arbeta som aldrig skulle riskera att bli bostäder och tvinga kreativa industrier till stadens utkant. Åtta ledande, europeiska arkitektbyråer fick uppdraget designa två byggnader var för projektet. Tillsammans med några av dessa byråer samt Design District director Helen Arvanitakis får vi lära oss mer om den nya stadsdelen i en serie artiklar.

Helen Arvantakis, som tidigare arbetat som konsult för kreativa företag, samt drivit designstudion på Tom Dixon, fick uppdraget att skapa en plats och en gemenskap för kreatörer och kreativa discipliner i London.

Har processen och den positiva utvecklingen av London Design District överraskat dig?
Med tanke på hur noggranna vi har varit under hela planeringen och under hela Design District’s första år är jag inte förvånad över att vi har lyckats, men jag är överlycklig över att se i vilken grad vår växande kreativa gemenskap har anammat en samarbetskultur. Det beror delvis på planeringen av platsen – innergårdsytorna mellan byggnaderna underlättar oplanerade möten med kollegor och grannhyresgäster och skapar en atmosfär av gemenskap. Två av våra byggnader är också hem för coworking-klubben Bureau, som snabbt håller på att bli navet och hjärtat i Design District, vilket gör det möjligt för våra hyresgäster att få kontakt med en mångsidig grupp kreativa frilansare. Det är en otrolig plats att träffa nya talanger och umgås.

”Vårt tänkande bottnade i tron att ett områdes arkitektoniska och rumsliga identitet är avgörande för att bestämma karaktären hos det samhälle som i slutändan upptar det.” 

Foto: Design District

Vad är du mest nöjd med när det gäller arkitekturen i Design District?
Arkitektoniskt var Design District alltid ett djärvt experiment. I designfasen, när arkitekterna medvetet hindrades från att se varandras arbeten, visste vi att det fanns en risk för att de färdiga byggnaderna kunde krocka dramatiskt med varandra. Nu när distriktet är komplett är jag glad över att se hur väl det har kommit samman som helhet. Ja, det finns kontraster, men dessa tillför djup, intresse och personlighet till miljön. De olika formerna, färgerna och materialen som utgör fasaderna skapar en känsla av att dessa är byggnader i dialog med varandra – ett dynamiskt uttryck av olika idéer som perfekt speglar variationen, energin och kreativiteten hos alla beslutsfattare, designers och entreprenörer som arbetar i dem.

Vad är du mest nöjd med när det gäller verksamheterna i den nya stadsdelen?
Förutom den stora variationen av discipliner och ambitioner som våra hyresgäster förkroppsligar, är jag mycket stolt över det faktum att Design District inte bara är ett hem för kreatörer utan också håller på att bli en nyckeldestination i London. Design District har blivit en tillgänglig stadsdel som både den internationella industrin och människorna som bor och arbetar på Greenwich Peninsula, kan besöka och njuta av och dit Londons bredare gemenskap av designentusiaster kan komma och utforska.

Hur viktig är arkitekturen för området?
Arkitektur underbygger absolut framgången för detta projekt. Vårt tänkande bottnade i tron att ett områdes arkitektoniska och rumsliga identitet är avgörande för att bestämma karaktären hos det samhälle som i slutändan upptar det. Vi ville ha energi, eklekticism, innovation och överraskning – och genom att sammanföra åtta arkitekters distinkta visioner har vi uppnått det. Deras design har fört färg, form, textur och en ny mänsklig skala till Greenwich Peninsula, och spelat en betydande roll i att förvandla den från före detta industriellt inland till en spännande och engagerande del av dagens London.

En artikel om fler byggnader i London Design District finns i arkitekturmagasinet MIA 2022.