Gustav Vasa Kyrka i Stockholm har nyligen genomgått en omfattande renovering. Intill kyrkan, under två stora lindar, ligger en ny liten miljöbyggnad. Oansenlig kan tyckas, i jämförelse med den pampiga kyrkan. Men på både tak och fasad har det arbetats fram något unikt.

När en annan kyrka i staden, Högalidskyrkan på Södermalm, efter närmare 100 år behövde lägga om taket såldes den gamla kopparplåten vidare. Delar av den har fått nytt liv i Vasastan, på Gustav Vasa kyrkas nya miljöbyggnad. Och det har gjorts på ett lekfullt sätt, helt utifrån den återbrukade kopparens förutsättningar. Plåtkonsult Stefan Lardner, Roslagens Plåtkonsult, har varit mycket aktiv i utförandet och drivit igenom flera annorlunda tekniker.

– På fasadens skivtäckning har vi inverterat de vertikala listerna så att de går inåt. Med såhär gammal kopparplåt spricker det gröna oxidskiktet om plåten knäcks på traditionellt sätt. Då bildas det orange ränder där oxideringen försvinner. I inverteringen har vi kompletterat med ny mörkare kopparplåt, ”Nordic brown”, för att skapa en vacker effekt och framhäva själva inverteringen, förklarar Stefan, och tillägger att det dessutom ger en slät och fin yta utan inbyggda spänningar av traditionella falsmetoder.

Även på takets skivtäckning syns en ovanlig falsningsteknik, där varannan fals är en traditionell dubbelfals och varannan är en så kallad kvadratisk listtäckning. Något som annars ses mest i Frankrike, på parisbyggnadernas klassiska zinktak. Även här finns en tanke om att skapa mer plats för plåtens expansion. Med återbruk, och därmed nedklippning av plåtens ursprungliga format – finns det en risk att det blir plottrigt och småskaligt, vilket listtäckningen hjälper till att balansera.

För att ge kopparplåten bästa tänkbara förutsättningar har det också använts en ny uppfinning; självklistrande underlagsduk. Den gör att det garanterat blir slätt och är en produkt som Stefan har utvecklat i samarbete med Mataki.

– Vid spikning av papp, även då den utförs dold, kan plåten ibland fånga upp ojämnheterna. I det här fallet hade vi en stomme och ett underlag av sprikrakt KL-trä och ville säkerställa att inga spikar eller skarvar påverkade plåten, berättar Stefan.

Även en mycket liten byggnad kan med andra ord leverera stora uttryck, spännande historia och nya innovationer. I sitt arbete som plåtkonsult vill Stefan gärna uppmuntra arkitekter och fastighetsägare att, i samverkan med plåtkonsulter, ta ut svängarna och prata om vad som faktiskt är möjligt att göra med såväl ny som återbrukad plåt.

– Ett gott samarbete mellan projektets olika aktörer är alltid en förutsättning för att kunna skapa något nytt. I fallet med Gustav Vasa kyrkas miljöbyggnad har vi haft en fantastiskt bra dialog med både AIX arkitekter och Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm (KFS) liksom Plåtentreprenören Bång & Lewert AB, säger Stefan.

Han betonar att ett nära samarbete med en bra plåtfirma är avgörande.

– Att skapa förståelse för detaljarbeten och berätta om syftet med detaljlösningar gör att alla lägger manken till lite extra för att få ihop även svåra moment.

 

”Byggnadens gestaltning med sin femte fasad – taket – har en materialitet och kulör som vi är nöjda med. alla detaljer är omsorgsfullt omhändertagna där ett rikt skuggspel syns genom positiv relief på taket och som veck på fasaderna.”
Mona Lantzourakis, AIX

”Jag är mycket nöjd med att byggnaden blev ett smycke i stadsbilden, med miljö och återbruk i fokus.”
Sven Löfenberg, Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm (KFS)

 

Sammanlänkade via plåtens historia

Via plåten är miljöbyggnaden dessutom sammankopplad med den eleganta fåtöljen Grace från Källemo, vilken också har klätts med kopparplåt från Högalidskyrkan.

Formgivaren Mats Theselius fick frågan om han ville göra en fåtölj klädd med kopparplåtar från Högalidskyrkans tak. Takets fästen hade rostat bort och plåtarna skulle bytas ut i samband med en omfattande restaurering inför kyrkans hundraårsjubileum sommaren 2023. Att formge fåtöljen har varit en slags improvisation på temat Swedish Grace, och har handlat om att välja material och färger typiska för epoken. De ärgade gröna takplåtarna är obearbetade, medan benen är gjutna i brons och patinerade. Fåtöljens skylt, gjuten i tenn, är tillsammans med den ärgade kopparen en tidstypisk materialkombination. Detaljer som ryggknappar med kors, inspirerade av Högalidskyrkans spiror, förankrar designen i sin historiska kontext. Namnet Grace har, som tidigare nämnt, med Swedish Grace att göra men är ett associationsrikt namn. Direktöversatt från engelskan betyder grace antingen elegans eller nåd.