Tracy Makaraba är en av fyra hållbarhetsrådgivare i Svensk Byggplåts Advisory board. Hon arbetar som ESG Professionell på JLL och har tidigare varit miljöcertifieringsexpert på WSP. Vi bad henne reda ut varför vi har så många olika certifieringssystem för fastigheter och om de verkligen behövs?

Kvarteret Nattugglan i Stockholm av Equator Stockholm, ett kontorshus certifierat enligt LEED Platinum. Finalist i PLÅTPRISET 2023. FOTO: Sara Danielsson

BREEAM, LEED, Svanen, Sweden Building Green Council, EU:s Green Building, WELL, Fitwel och Noll CO2 etc. Måste vi ha så många olika certifieringar för byggnader?

Olika certifieringssystem lägger vikt och fokus på olika parametrar och olika certifieringssystem är anpassade efter byggregler i olika länder t.ex. så är:

• Miljöbyggnads certifieringssystem anpassat efter svenska byggregler
• LEED efter de amerikanska byggreglerna
• BREEAM efter de brittiska byggreglerna.

De flesta certifieringssystem börjar likna varandra mer, men det finns fortfarande olikheter vilket gör att beroende på vilka hållbarhetsmål en fastighetsägare har kan ett visst certifieringssystem vara mer anpassat efter fastighetsägarens behov. Svanen lägger stor vikt på kemiska innehåll och egenskaper hos olika byggmaterial vilket gör att många fastighetsägare som bygger förskolor och flerbostadshus hellre vill använda detta system p.g.a. strängare krav på kemikalier. För en fastighetsägare som vill jobba mer med att minska sin klimatpåverkan med olika klimatåtgärder till en nettonoll klimatpåverkan kan fastighetsägaren lägga till/bygga på ett annat certifieringssystem t.ex. BREEAM, LEED, Miljöbyggnad med NollCO2 certifiering.

Vilka är de viktigaste miljöcertifieringarna för fastighetsägare?

Det beror på vilken typ av fastigheter som fastighetsägaren väljer att satsa på, samt typer av hyresgäster de vill locka. Om fastighetsägaren har valt ett system för hållbarhetsredovisning kan de även påverka val av miljöcertifieringssystem. För kommunala verksamhetslokaler i Sverige där fastighetsägaren inte behöver profilera sig internationellt skulle t.ex. Miljöbyggnad vara ett lämpligt certifieringssystem.

Vilka vinster finns det för fastighetsägaren med ”högre nivåer” av miljöcertifieringar?

• Att fastighetsägaren kan profilera hållbarhet genom en oberoende/ tredjepartscertifiering
• Att fastighetsägaren kan säkerställa att byggnaden uppfyller lagkrav
• Att fastighetsägaren kan profilera och genom en högre nivå säkerställa grön finansiering (rabatter hos banker)
• Att fastighetsägaren kan locka nya hyresgäster
• Att fastighetsägaren kan få nöjdare hyresgäster
• Att fastighetsägaren kan vara med och påverka branschen genom att implementera innovativa lösningar i sina byggnader med mera

Kanske dyker det upp något system med mer fokus på cirkularitet/återbruk?

När biograf Kaparen i Göteborg renoverades, lät man klä trapphuskupolen med bland annat återbrukad koppar från byggnaden och ett avrivet kyrktak. Kaparen är finalist i PLÅTPRISET 2023. Arkitekt: OKIDOKI. FOTO: Philip Liljenberg

Tror du att det kommer ytterligare någon ny typ av miljöcertifiering inom den närmaste framtiden?

Lite svårt att svara på. De flesta certifieringssystemen börjar ta lärdomar av varandra och driver på utvecklingen i branschen. Samtliga system försöker arbeta in alla nya lagkrav och innovationer i sina manualer, så jag tycker inte det behövs men man vet aldrig. Kanske dyker det upp något system med mer fokus på cirkularitet/återbruk?

Är det svårare att certifiera en byggnad som har stora delar återbrukat material?

Det är svårare då samtliga inblandade behöver vara lösningsorienterade, kreativa, öppna och modiga. Det kan även kräva mer tid och pengar. Men i längden kan vinsten överväga allt annat, bl.a. koldioxidbesparingen men i vissa fall även ekonomiska besparingar.

Vad bör man tänka på som arkitekt för att en miljöcertifiering ska bli så bra och göras så kostnadseffektivt som möjligt?

Bra om arkitekten har lite koll och läser in sig på de vanligaste certifieringssystemen, så deras lösningar inte strider mot kraven i nåt certifieringssystem, t.ex. att material med farligt kemiskt innehåll inte ska cirkuleras. Möjlighet till återbruk behöver vara det första arkitekten tänker på innan de börjar att skissa, men det kommer även kräva tätare samarbete med andra discipliner.

Vilka utmaningar märker du att arkitekter har när det gäller miljöcertifieringar?

Det jag har upplevt är att det kan vara svårt att välja material. Arkitekten kan ha valt vissa byggprodukter eller lösningar som innehåller farliga ämnen, vilket innebär att arkitekten måste tänka om. Går det inte att byta ut produkten behövs det istället utföras avvikelsehantering.

Anser du att alla miljöcertifieringar ger en korrekt och rättvis bild av byggnader och material?

Ja, för det mesta, beroende på vald betygsnivå.

Tracy Makaraba

ESG PROFESSIONAL PÅ JLL

JLL är rådgivare kring fastighetsköp och förvaltning. I samband med fastighetsaffärer står Tracy för analys samt säkerställer att fastigheterna uppfyller angivna *ESG-mål. Tracy är även expert inom miljöcertifieringar och kommer tidigare från WSP där hon var specialist inom Miljöbyggnad, Breeam In-Use, BREEAM-SE, Svanen och Miljöbyggnad iDrift. Hon arbetade då även med KMA-samordning, beräkning av klimatpåverkan, Byggvarubedömningen (BVB), SundaHus, material och återbruksinventering, framtagande av miljöplan, ESG och strategisk rådgivning.

* ESG står för miljön (E-environmental), social hållbarhet (S-social) och bolagsstyrning (G-governance) och är en finansiell branschstandard som används för att mäta hur hållbart ett företag är.