• Facebook
  • Twitter
  • Pinterest
    

Arkitekternas ökade kunskap om byggnadsplåt, ett ökat utbud av produkter samt de estetiska möjligheterna, har lett till bättre slutresultat och nöjdare arkitekter.

En nyligen genomförd undersökning av Novus, visar att svenska arkitekter de senaste fem åren har ökat sin erfarenhet och kompetens angående byggnadsplåt för tak och fasader. Det har i sin tur lett till att nära 9 av 10 arkitekter (89 %) som föreskrivit byggnadsplåt, säger att de blev nöjda med slutresultatet. Bland dem som är nöjda anges det estetiska slutresultatet (64 %) vara det som främst gör projektet lyckat, därnäst anges bra samarbete med plåtslagare (56 %) samt bra material och produkter som passade projektet (45 %).

Estetik, ökad kunskap och större utbud
De 89 % som i år angav att de blev nöjda med slutresultatet, kan jämföras med en tidigare undersökning som genomfördes 2016, då 67 % av arkitekterna angav att de blev nöjda med slutresultatet. Alltså en förbättring med 22 %. Dessutom anger drygt en av fyra (26%) av arkitekterna att de har blivit mer positiva till byggnadsplåt under de senaste fem åren. Anledningarna till detta anges vara estetiken, ökad kunskap och större utbud. Svensk Byggplåts ordförande Johan Lindström glädjs åt rapporten.

 

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Trikåfabriken, arkitekt Tengbom

 

Ökad kompetens och god samverkan gör att byggnadsplåten kommer till sin rätt i det estetiska uttrycket, men ett väl genomfört projekt förlänger också livet på den redan hållbara byggnadsplåten. I bästa fall uppåt 100 år, förklarar han.

Undersökningen visar också att arkitekterna vill lära sig ännu mer om miljö- och energismarta lösningar för byggnadsplåt, liksom att ta del av byggtekniska detaljer och plåtslageriarbetets möjligheter samt nya innovativa lösningar och produkter.

Fler än var tredje arkitekt har nekats byggnadsplåt
Något som sticker ut i undersökningen och som enligt Johan Lindström oroar Svensk Byggplåts medlemmar, är att fler än var tredje (35 %) arkitekt har varit med om att ha föreskrivit byggnadsplåt, men i ett senare skede i projektet blivit nekad detta.

 

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Dockan, arkitekt FOJAB, foto Markus Linderoth

 

Vi behöver titta närmare på vad det beror på. Men det är såklart oroande att arkitekter som är pålästa och gör medvetna val utifrån givna kravställningar, blir förbigångna.

Johan hänvisar till att en del av problematiken kan vara de regioner och städer där man av någon anledning väljer att inte ta del av den mångåriga och oberoende forskning som finns angående zink och koppar i byggnationer (exempelvis KTH, Kungliga teknika högskolan i Stockholm). Därmed tas beslut på felaktiga grunder när man hänvisar till miljöfaror och nekar till användning av byggnadsplåt i dessa metaller.

 

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Lunds tingsrätt, arkitekt FOJAB, foto Felix Gerlach

 

Undersökningen i korthet:

  • Majoriteten av Sveriges arkitekter (98%) har föreskrivit och/eller arbetat med plåt som tak-eller fasadbeklädnad.
  • Drygt en av fyra (26%) har blivit positivare till byggnadsplåt under de senaste fem åren.
  • Nära nio av tio (89%) svarar att resultatet av att använda byggnadsplåt har blivit som de tänkte sig.
  • Bland de som är nöjda anges det estetiska slutresultatet (64%) vara det som främst gör projektet lyckat, därnäst anges bra samarbete med plåtslagare (56%) och bra material och produkter som passade projektet (45%).
  • 46 % av arkitekterna anger att de vill föreskriva mer byggnadsplåt.

Undersökningen genomfördes hösten 2021 av Novus på uppdrag av Svensk Byggplåt och innefattar 100 verksamma svenska arkitekter.
Illustrationer: Eva Lindeberg

Pin It on Pinterest