Metallen i fokus – tre arkitekter om varför de väljer byggnadsplåt

 

Vad väger tyngst när arkitekter väljer material till sina byggnader? För Rickard Stark (OKIDOKI), Jacob Hidemark (Hidemark & Stintzing) och Therese Eriksson (White arkitekter) handlar det om att hitta rätt balans mellan platsens karaktär, byggnadens funktion och materialets uttryck, livslängd och möjligheter. Här delar de sina tankar – och några favoritprojekt med byggnadsplåt.

 

Vilka tre parametrar är viktigast för dig vid val av material till en byggnad?

Rickard Stark:

– För det första måste materialet vara estetiskt tilltalande – alla vill ju veta hur byggnaden kommer att se ut. Därefter är det viktigt att materialet är mångsidigt och funktionellt, så att det går att arbeta med på olika sätt och i olika sammanhang. Hantverket spelar också en stor roll här – vilka möjligheter materialet ger i kombination med skickligt utfört hantverk. Slutligen måste materialet förstås vara hållbart och åldras vackert över tid.

Jacob Hidemark:

– Platsen och dess karaktär spelar en avgörande roll vid materialval. Olika landskap har olika historiska och estetiska förutsättningar – ett trähus kan till exempel uppfattas helt olika på Gotland jämfört med i Norrland. Det går naturligtvis att frångå regionala principer, men det bör då ske medvetet och genomtänkt.

Även byggnadens funktion och den karaktär man vill skapa påverkar valet av material. Sten, tegel eller metall/plåt tenderar att skapa ett mer robust intryck än trä – men det är inte en självklar regel. Det handlar om hur materialet används.

Therese Eriksson:

– Det viktigaste för mig är materialets uttryck i relation till platsen och dess hållbarhet – både ur klimatperspektiv, livslängd och underhållsbehov. Det är också avgörande hur väl materialet är anpassat till projektets specifika förutsättningar, såsom byggnadstyp, funktion och budget.

 

I vilka sammanhang eller typer av byggnader väljer du byggnadsplåt?

Rickard Stark:

– Vi använder mycket plåt, både exteriört för fasader och tak, och interiört i inredningsdetaljer och ytskikt. De senaste åren har plåt blivit något av en trend hos oss, och vi har arbetat med många vackra projekt i plåt – både nyproduktion och återbruk, inte minst i koppar.

Jacob Hidemark:

– Jag använder framför allt plåt till taktäckning, men även till fasader – som exempelvis i projektet Linnéträdgården. Där ville jag ha en tålig, mattsvart yta som krävde minimalt underhåll, särskilt eftersom fasaden ska täckas av klätterväxter. Den svarta ytan skapar en vacker kontrast mot det gröna växtlivet.

Therese Eriksson:

– Byggnadsplåt använder vi i flera olika sammanhang, till exempel för tak, fasader och entrépartier.

 

Kan du ge exempel på ett projekt där ni valt plåt till tak och/eller fasad?

Rickard Stark:

– Ett bra exempel är projektet Moreno i den gamla biografen Kaparen, som vi vann Plåtpriset för 2023 – ett riktigt fint projekt!

Jacob Hidemark:

– Jag tycker mycket om att arbeta med kopparplåt i skivtäckning. Den tekniken ger ytan en fin detaljrikedom och gör att materialet bättre kan hantera rörelser vid temperaturväxlingar – förutsatt att det är lagt på ett hantverksmässigt korrekt sätt. Kopparplåten får en vacker mörkbrun ton redan efter några månader och blir med tiden grön – men det tar lång tid. Bilden visar ett fritidshus i Stockholms skärgård med vackert lagt koppartak i skivtäckning.

Therese Eriksson:

– Ett aktuellt exempel är tillbyggnaden av Würth, där en del av fasaden kläs med röd alucobond, där vi i gestaltningen arbetat med att accentuera byggnaden mot motorvägen. Fasadskivor i röda nyanser förstärker Würths starka identitet och blir ett komplement till de befintliga röda lamellerna som gett byggnaden en stark karaktär och utgör ett landmärke längs södra infarten till Örebro. Här har vi jobbat just med uttryck i relation till platsen och ursprunglig karaktär och skapat en fasad som är väl anpassad till dess funktion och är hållbar över tid.