Nytt år och nya möjligheter, som man brukar säga. Vi har därför frågat tre arkitekter från Nordmark & Nordmark arkitekter, FOJAB och Wingårdhs om 2022 års utmaningar, förväntningar och återbruksplaner.

 

Moa Öst, Arkitekt, Nordmark & Nordmark arkitekter, Skellefteå

Det intressanta som jag ser det är hur man ska hitta och säkerställa tillgången på återbrukat material.

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Moa Öst, Nordmark & Nordmark

Vilken är din största utmaning som arkitekt under 2022?  

Det är att fortsätta driva hållbarhetsfrågor och långsiktighet högt i alla projekt. Klimatfrågan är akut och vi som arkitekter har ett stort ansvar för att flytta fram positionerna i en bransch som tenderar att vara lite konservativ.  

Vilka förväntningar och förhoppningar har du på arkitekturåret 2022?  

Jag hoppas att vi får fortsätta jobba med intressanta projekt där vi utmanas i vår roll. Jag hoppas att året 2022 blir det år då byggbranschen gör en stor sväng mot lägre koldioxidutsläpp och att alla förstår att det är inget val- det bara är dit det måste gå.  

Nämn ett projekt du kommer att jobba med under året och som du ser extra mycket fram emot? 

För tillfället är det flertalet spännande projekt i tidigt detaljplaneskede. Det är kul när vi som arkitekter blir inkopplade tidigt och sen får följa projekten till färdiga byggnader. Det ökar våra förutsättningar för att säkerställa arkitektoniska kvalitéter. 

Hur planerar ni att arbeta med återbruk under 2022 och framåt?  

Vi strävar efter att utöka möjligheterna i projekten för återbruk men det är ofta väldigt beroende av varje projekts specifika förutsättningar. Vi har i förgående år jobbat med projekt där återbruk varit en liten del i ett större bygge. Nästa steg skulle nog vara att göra ett mindre projekt men med återbruk fullt ut. Det har vi lite planer för i bakhuvudet på kontoret… 

Vad är du mest nyfiken på eller undrar över när det gäller återbruk av stål och metaller?  

Det intressanta som jag ser det är hur man ska hitta och säkerställa tillgången på återbrukat material. Så det går att projektera en byggnad med återbruk i planeringen utan att på förhand fått tag på och måsta inhandla och lagerföra materialet. Det skulle vara intressant om tillverkare skulle ta ett stort ansvar när det gäller att ta emot återbrukat material då kan de även ta ansvar för att säkerställa kvalitéten (uppcycla material vid behov). För att återbrukat material ska bli norm behöver de hålla samma kvalitét och standard som nyproduktion. Jag är nyfiken på hur olika stål/plåttillverkare jobbar med dessa frågor! 

Har du egen erfarenhet att återbruk av stål och metaller i arkitekturen? Eller har du uppmärksammat en byggnad med återbruk av stål och metaller som du skulle vilja veta mer om?  

Nej, än ingen egen erfarenhet av återbruk av just stål och metall utöver att ha använt överbliven fasadplåt i en byggnad till att tillverka fast inredning. Ingen specifik byggnad vad jag vet men Lendager group tycker jag är ett högst intressant kontor när det gäller hur de jobbar med återbruk.

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Upcycle House, Lendager Group, Nyborg, Danmark. Tak- och fasadbeklädnad från återvunna aluminiumburkar. FOTO: Rasmus Hjortshøj, COAST Studio.

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

The Resource Rows, Ørestad, Danmark, Lendager Group. Danmarks första bostadsområde byggd av material från övergivna byggnader. FOTO: Rasmus Hjortshøj, COAST Studio.

 

 

Anders Eriksson Modin, Arkitekt, FOJAB arkitekter, Malmö

Att riva byggnader kommer bli no-no under de kommande åren. 

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Anders Eriksson Modin, FOJAB

Vilken är din största utmaning som arkitekt under 2022? 

Det är svårt att inte prata om utmaningarna med klimatet och den globala uppvärmningen här. Boverkets krav på redovisning av byggnadens klimatavtryck gäller från i år, men är tyvärr ganska tandlöst eftersom de endast begär in data. 

På FOJAB arbetar vi mycket med hur vi som arkitekter kan ta ett större ansvar för att den byggda miljön ska vara så snäll mot vår planet som möjligt. Hur vi, tillsammans med våra beställare, skapar bästa möjliga förutsättningar för detta är en viktig utmaning. 

Vilka förväntningar och förhoppningar har du på arkitekturåret 2022? 

Även om 2022 har börjat i motvind hyser jag stora förhoppningar på att vi kommer få se slutet på Corona-pandemin under året. Då ska vi ta med oss allt bra som vi har tvingat lära oss kring möjligheten att arbeta var som helst och sluta med onödiga dagsresor för att delta på möten. Digitala möten öppnar upp för nya samarbeten och flera perspektiv. 

Nämn ett projekt du kommer att jobba med under året och som du ser extra mycket fram emot? 

Jag har mycket spännande på ritbordet! Framför allt så jobbar jag mycket med kontor och mobilitet, som verkligen är två områden som står inför stor förändring. Vad som efterfrågas av morgondagens arbetsplats och hur vi förflyttar oss i en klimatneutral värld är stora och spännande frågor att försöka besvara. 

Hur planerar ni att arbeta med återbruk under 2022 och framåt?  

Återbruk är en viktig del för att bygga med minskat klimatavtryck. Vi arbetar med frågan på olika nivåer. Dels så försöker vi behålla så mycket som möjligt när vi arbetar med befintliga hus. Att riva byggnader kommer bli no-no under de kommande åren. Jag tror att tillgången till återbrukade produkter och material kommer att öka kraftigt under året och inte bara omfatta tegelstenar. Om återbruk tidigare har varit ett undantag ska det i framtiden bli den rådande normen. 

Vad är du mest nyfiken på/ undrar över när det gäller återbruk av stål och metaller? 

När vi har jobbat med återbruk har vi försökt att tänka på ett nytt sätt. Var finns ett stort flöde av material? Är det någon byggnad som håller på att rivas? Hur säkrar vi upp garantier? Att arbeta med återbruk kräver att vi öppnar upp för ett visst mått av osäkerhet. Det är också spännande att arbeta med material som normalt sett inte förknippas med byggnader. Det som är skrot i andra industrier kan bli värdefullt för oss. 

Har du egen erfarenhet att återbruk av stål och metaller i arkitekturen? Eller har du uppmärksammat en byggnad med återbruk av stål och metaller som du skulle vilja veta mer om? 

Ett spännande projekt som byggstartar under året är ett parkeringshus i Malmö där vi kommer använda industrispill i form av skärskelett till fasaden. Vi kommer även ha plåtar från plattvärmeväxlare som en fjällpanel på delar av byggnaden. Det kommer att bli häftigt att se gamla material få nytt liv.

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

P-huset Cyklopet, Malmö, rendering, FOJAB arkitekter. Hela fasaden är återbrukad. Glaset kommer från Lärarhögskolan som byter fasad. Plåtarna är skärskelett från industrin som blir rest när man skär ut olika former. I arkaden kläs byggnaden med en fjällpanel av gamla plåtar från plattvärmeväxlare.

 

 

Wanda Zubillaga, Arkitekt, Wingårdhs, Malmö  

”Droppen är ett bostadshus på 13 våningar där vi arbetat fram en återbrukad fasad av rostfri plåt.” 

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Wanda Zubillaga, Wingårdhs

Vilken är din största utmaning som arkitekt under 2022?  

Min och allas vår största utmaning i branschen är den gröna omställningen vi står inför. Bygg- och fastighetssektorn står för en rätt så stor del av miljöpåverkan i Sverige. Ska vi kunna nå de nationella och globala hållbarhetsmålen är det avgörande att vi här gör stora framsteg.  

Vilka förväntningar och förhoppningar har du på arkitekturåret 2022?  

Min förhoppning är att vi får se stora framsteg under 2022, att branschen vaknar till så att vi börjar göra skillnad på riktigt. Här är återbruk och arbetet med redan befintliga materialresurser ett av de mest effektiva verktygen. Det är förlegat att inte tänka hållbart, både för arkitekter, och för dem som beställer våra tjänster dvs. fastighetsutvecklare, fastighetsägare, byggherrar, entreprenörer, osv. Hållbarhet är inget vi ska lägga till, det bör vara en självklar och integrerad del av våra designprocesser som arkitekter såväl som av hela byggprocessen för alla involverade aktörer. Alla i detta kugghjul behöver inse vikten av vilket ansvar vi sitter på och vilken skillnad vi skulle kunna göra.  

Nämn ett projekt du kommer att jobba med under året och som du ser extra mycket fram emot? 

Ett projekt som ligger mig varmt om hjärtat och där vi jobbat just med plåt är projektet Droppen som vi utvecklat tillsammans med Midroc. Ett bostadshus på 13 våningar där vi arbetat fram en återbrukad fasad av rostfri plåt. Det som gör detta projekt extra intressant är just själva återbruksprocessen och den resan som har varit. 2020 initierade vi ett samarbete med Stena Recycling & Stena Stål för att till att börja med inventera deras materialflöden och för att på sikt även kunna samla in och lagerhålla återbruk bortom byggindustrin. Det var en annorlunda designprocess där vi fick testa oss fram utifrån det som det fanns mest materialflöden av och landade slutligen i en idé som utvecklades, förfinades och även testades i fullskala med gott resultat. Nu återstår själva genomförandefasen, dvs. bygghandlingsprojekteringen.  

Hur planerar ni att arbeta med återbruk under 2022 och framåt?  

En viktig del av vårt hållbarhetsarbete är att hjälpa våra beställare att bli hållbara och göra hållbara val. Sedan är det så att alla projekt är unika och hållbarhetsfokuset behöver anpassas efter varje projekts förutsättningar. Återbruk är ett av verktygen vi kan och brukar jobba med och som vi ofta föreslår i mindre eller större skala. Det kan vara allt ifrån att återbruka gamla dörrar i en kontorsinredning, att mura ett miljöhus med återbrukat tegel till att skapa en hel höghusfasad av återbrukad plåt. Högt och lågt, alltid efter det enskilda projektets förutsättningar. För varje projekt blir vi bättre och lär oss mer. Detta avser vi att fortsätta med.  En lärdom från projektet Droppen är just nya samarbeten, över branschgränserna. Detta är en nyckel för att klara utmaningarna med återbruk såsom garantier, lagerhållning och insamling av material. Vi ser även en möjlighet att samarbeta med kommuner och stadsbyggnadskontoren, för att kartlägga rivningsprojekt och den materialbank som finns i våra städer och hur vi kan ta vara på den in i nya projekt.  

Vad är du mest nyfiken på/undrar över när det gäller återbruk av stål och metaller?  

Till skillnad från betong så går stål och metaller som materialråvara att återvinna till nya produkter i en cirkulär process. Det går åt betydligt mindre energi att återvinna än att utvinna råmaterialet på nytt. Vinsterna med återbruk är just CO2 besparingen från att inte smälta ner materialet i en ny industriell process. Det skulle vara intressant att veta vilka metaller som ger störst klimatvinst att återbruka, som helt enkelt är svårare att återvinna? Lämpar sig aluminium bäst, eller stål? Målet är att minska utvinningen av nya metaller där återbruk och nya plåtprodukter från återvunnet skrot är två olika alternativ för att minska klimatbelastningen från våra projekt. Vi hoppas se en större transparens och utveckling av branschen i att fortsätta arbeta med cirkularitet på en bred front när det gäller metaller.  

Har du egen erfarenhet av återbruk av stål och metaller i arkitekturen? Eller har du uppmärksammat en byggnad med återbruk av stål och metaller som du skulle vilja veta mer om?  

Projektet Droppen är det självklara svaret här. Jag hoppas byggnaden får se dagens ljus och att fasaden blir lika häftig som vi föreställer oss! 

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Droppen. Visualisering. Wingårdhs

 

 

Pin It on Pinterest