Petra Jenning, Fojab & Tracy Makaraba, WSP
Svensk Byggplåts Advisory Board har mötts för ett första erfarenhetsutbyte med samtal kring hållbarhet och särskilt återbruk av byggnadsplåt. I fokus stod vikten av att lösa ett behov, snarare än att svara på en exakt beställning. Det handlade även om jakten på själva affären.
Anton Franker, Återbruksbyrån, Petra Jenning, Fojab, Tracy Makaraba, WSP och Sebastian Holmström, Inrego, utgör Svensk Byggplåts Advisory Board, även kallat hållbarhetsråd. Med sin expertis ska profilerna stötta byggplåtbranschen i resan mot ökad hållbarhet via bland annat ett effektivare återbruk. Vid detta första möte deltog även Rickard Lindskog, Plåt & Ventföretagen, som delade med sig av de samtal som förts inom Svensk Byggplåts interna återbrukskommitté.
Låt plåten sitta där den sitter
Snabbt in i samtalet konstaterades det att byggplåten har två stora fördelar som borde tillgodoräknas på ett tydligare sätt – den långa hållbarheten som beklädnad på byggnader samt den höga procenten återvinning (i princip 100%). ”Låt plåten sitta där den sitter eftersom den håller så länge”, blev därför en inledande slutsats. Men om det nu ska återbrukas, hur ser då möjligheterna ut? För nya projekt såväl som renoveringar är återbrukat byggmaterial hårdvaluta på grund av det låga klimatavtrycket. För att få ihop ekvationen måste utbud och efterfrågan matchas. Och det är just matchning och processer som nu ska redas ut inom byggplåtbranschen. Rent konkret handlar det om nedmontering, logistik och lager, hantering, garantier, målgruppen och affären. Men vem gör vad? Är återbrukad plåt ett helt nytt affärsområde?
Produktifiering eller platsspecifika byggnader
Petra Jenning, arkitekt på Fojab, lyfte fram att Boverket inom några år förhoppningsvis kommer att komma med målgränsvärden för klimatavtrycket i nybyggnation. Då kommer återbruk bli väldigt attraktivt. Det är med andra ord en risktagning att fortsätta med en linjär affärsmodell och liksom alla branscher, måste byggplåtbranschen ta sig an frågan om hur affären kring återbruk ska se ut. Gruppen erfar att vid återbruk behöver tankegångarna gå i nya banor där beställaren måste våga ange ett behov, snarare än en specifik beställning. Petra menade att det riskerar att bli en utarmning när vi reducerar miljöerna till att bli en sammansättning av produkter. Återbruk måste få leda till unika och platsspecifika byggnader. Både Anton Franker, Återbruksbyrån, och Tracy Makaraba, miljökonsult på WSP, var mer inne på spåret om standardisering och produktifiering. Att beställaren måste veta vad hen får, både angående spårbarhet och gärna även format. Enligt Petra kan vi standardisera utan att förminska gestaltningen.
– Vi kan standardisera det digitala, förklarade hon.
Tracy Makaraba, WSP & Sebastian Holmström, Inrego
Lönsamt återbruk kräver volymer
Sebastian Holmström, Inrego, delade med sig av fungerade upplägg inom IT-branschen där återvunnen plast i Dell-datorer kommer från bilglasplast.
– Där har man hittat en källa till stora volymer så att man kan säkra tillgången och har på så sätt produktifierat återbruket, berättade han.
Anton Franker är återbrukskonsult samt köpare och säljare av begagnat material liksom återbruksformgivare. Han är därmed ofta länken mellan köpare och säljare av återbrukat byggmaterial. Han instämde i att det är just volymer som behövs för att få ett lönsamt flöde. Det finns också utrymme för att återbruka branscher emellan. En takplåt behöver inte bli takplåt i nästa liv, utan kanske skyltmaterial eller en möbeldetalj. Petra visade ett av Fojabs pågående projekt där delar av plattvärmeväxlare har blivit en fasad. Samtliga i gruppen uppmanar också leverantörer och tillverkare att tänka långsiktigt. Likaväl som vi kan byta batteri på en dator så måste vi kunna omforma bostäder till kontor och vice versa. Det kommer framöver att krävas en inbyggd flexibilitet, vilket också fick Anton att betona galenskapen i att en rivning som har skett före nybygget inte räknas med i klimatavtrycket för den nya byggnationen som tar dess plats.
– Vi måste spara byggnader och gräva där vi står, förtydligade han.
Nya affärsområden och aktörer
På frågan om vem som ska göra vad gällande nedmontering samt lagerhållning och försäljning av återbrukad plåt, finns ännu inga svar. Rickard Lindskog, Plåt & Ventföretagen, berättade att man inom Svensk Byggplåts interna återbrukskommittén tittar på andra branscher och planerar att engagera en grupp plåtslagare i syfte att utvärdera hur effektiv och återbruksvänlig nedmontering kan gå till. En annan insats är att konsultera plåtkonsulter för att diskutera tekniska detaljer. Sebastian Holmströms erfarenhet från IT-branschen är att alla måste hitta sina roller när det gäller återbruk.
– Det är lätt hänt att alla ska göra allt, men på Inrego är vi experter på återbrukad IT och jobbar enbart med det. På liknande sätt fungerar det ju inom bilförsäljning där många företag fokuserar enbart på begagnatmarknaden, säger han.
Slutsatsen blev att det troligtvis måste uppkomma både nya aktörer och nya affärsområden.
Anton Franker, Återbruksbyrån & Petra Jenning, Fojab
Ekonomiska incitament
Tracy Makaraba, WSP, som är expert inom miljöcertifieringar, lyfte fram vikten av inventering och spårbarhet i återbrukat material.
– Om vi vet hur det ser ut kan vi ta reda på hur vi kan förbättra materialet och om det är möjligt att ställa lägre krav. Inventeringar ökar kostnader och stoppar upp processen, men de måste göras, sa hon.
Petra Jenning betonade att svenska arkitekter har fördjupat sitt engagemang i återbruk och jobbar på flera fronter för att hitta lösningar. Hon lyfte även fram hur viktigt det är att hela bygg- och fastighetsbranschen hänger med i utvecklingen, även om det initialt kostar tid och pengar.
– För att återbruk ska ske i större skala krävs ett ekonomiskt incitament, men även bättre utvecklade marknadsplatser och databaser över tillgängliga material och produkter, förklarade hon.
I IT-branschen tjänar brukaren på att sälja sin äldre utrustning till exempelvis Inrego, de uppgraderar produkterna och säljer dem vidare till en ny kund, som tjänar på att köpa in produkten till ett lägre pris. Inrego erbjuder sig dessutom att köpa tillbaka produkten igen efter några år, för att återigen uppgradera och sälja på nytt. Hur kan detta flöde översättas till byggplåtbranschen?
Från frågor till konkreta råd
I samtalen betonades att hållbarhet är komplext och handlar lika mycket om lång livslängd och bevarande av fastigheter som återbruk, återvinning och hantering av spillmaterial. Klart är i alla fall att diskussionerna kring byggplåtens möjligheter i nutida och framtida hållbara byggnationer, har tagits till en ny nivå. Än så länge handlar det om att samla information och ställa rätt frågor. Från Svensk Byggplåts sida finns en tydlig ambition att landa i konkreta råd och tillvägagångssätt för hantering av återbrukad plåt.
Under mötet filmades även intervjuer som publiceras inom kort.