Färg kommer som bekant i många kulörer, men stål och metaller har dessutom både naturliga och artificiella sätt att förhålla sig till färg som korrosionsskydd och uttryck.

Ting1 ritad av Wingårdhs och Tyréns. Foto: Nybergs Fastigheter & Förvaltning AB


Fabrikslackering av stålplåt, aluminium och titanzink

Byggnadsexempel: Ting1 ritad av Wingårdhs och Tyréns.
Den i dag vanligaste metoden för att förbättra korrosionshärdigheten hos förzinkad stålplåt är industriell färgbeläggning. Det förekommer även på aluminium och titanzink. I princip så består den färgbelagda plåten av en kärna av stål eller aluminium, ett zinkskikt, en primer, ett passivieringsskikt och sedan själva färgen. Baksidan har istället för färgen en skyddslack.

I dag används i huvudsak tre färgsystem med olika förmågor:

– POLYESTER är en lösningsmedelsburen (finns som biobaserad) färg med en skikttjocklek på 20 – 30 μm och är det mest använda färgsystemet för industriell färgbeläggning i Europa. Det har jämna egenskaper som god hållbarhet, bockbarhet, reptålighet och ljushärdighet.

– HBP (High-build polyester) är en beläggning som har utvecklats från vanlig polyester och har en tjocklek på ca 35 – 50 μm. Den har fyllmedel för bättre reptålighet och flexibilitet.

– PVDF är en dispersion av polyvinylidenfluorid i särskilda lösningsmedel. Som bärare av pigment används i regel ett akrylat. Beläggningen har mycket god glans- och kulörhärdighet. Tjockleken på färgbeläggningen är 25-30 μm och korrosionsskyddet är därför lite sämre än hos tjockare beläggningar.

2 vanliga frågor om färgbelagd stålplåt

– Vad krävs för att kunna tillverka en egen specialkulör?
Om en egen specialkulör önskas måste man köra igenom ett helt band med plåt genom målningsmaskinen dvs. 12 ton. Exempelvis så väger stålplåt 5 kg per kvadrat.

– Hur åldras färgen, måste den flaga?
Nej, det sker inte med dagens färger. Den åldras med nötning genom väder och vind.

 


Patinerad koppar i ett konstverk av Marie-Louise Kold.


Patinering av koppar, mässing, zink, aluminium och rosttrögt stål

Materialexempel: Patinerad koppar i ett konstverk av Marie-Louise Kold.
Patina kan bildas genom kemiska reaktioner under inverkan av luft, vatten eller jord eller genom mekaniska processer, såsom nötning. Patina kan även framkallas på kort tid, till exempel med kemiska medel, så kallad förpatinering. Koppar, mässing och zink, men även rosttröga stål bjuder på nya färgupplevelser vid patinering.


IN/OUT OFFICE ritad av DTACC och Agence Jouin Manku. Foto: Thierry Lewenberg-Sturm


Elektrolytisk infärgning av rostfritt stål

Byggnadsexempel: IN/OUT OFFICE ritad av DTACC och Agence Jouin Manku.
Det passiva skiktet av kromoxid på ytan av rostfritt stål kan färgas in genom en kemisk reaktion och härdning i en elektrolytisk process. Beroende på hur lång tid stålet är nedsänkt i en sur lösning byggs en ytfilm upp och genom en sammanslagning av inkommande och reflekterat ljus uppstår färgeffekter så som brons, guld, rött, purpur, blått och grönt.

 


Espace Culturel de La Hague, ritad av Marin+Trottin Périphériques Architectes. Foto: Sergio Grazia


Anodisering av aluminium

Byggnadsexempel: Espace Culturel de La Hague, ritad av Marin+Trottin Périphériques Architectes.
Processen består vanligen av fyra steg: förbehandling, anodisering, infärgning (i förekommande fall) samt eftertätning. När metallytan har fått den önskade mekaniska eller kemiska förbehandlingen, och är ordentligt rengjord, äger den elektrolytiska processen rum.

 

15 dikter, folierade på sandwichpaneler. Design av Pirjo Hongell & Tiina Laurila. Foto: Paroc


Tryck – samtliga plåtmaterial

Byggnadsexempel: 15 dikter, folierade på sandwichpaneler. Design av Pirjo Hongell & Tiina Laurila.
Att trycka foton och mönster direkt p. pl.ten med foliering, digitaltryck eller screentryck är också. Ett sätt att skapa färg och mönster.

 

Genom en lekfull dialog mellan lättvikt och djärvhet skapades denna färgglada och egendomliga skulptur, Plated Inflation, en informell amfibieteater vid en skola i Argeles, Frankrike. Installationen består av drygt 990 målade aluminiumplattor och är skapad av Marc Fornes/Theverymany. Foto: Brice Pelleschi


Flera sätt att sätta färg:

Platsmålad stålplåt

Platsmålning av plåt görs numera nästan enbart vid ommålning av rengjort tak och på kulturbyggnader, då används vanligtvis linoljefärg. Vid nyproduktion målar man på galvad plåt eller på förprimad stålplåt.

Emaljering av stålplåt

Emaljering tillhör en av världens äldsta ytbeläggningsmetoder och används idag ytterst sällan på byggnadsplåt. Emaljeringen görs vanligen i två skikt. Den yttre täckemaljen kan även läggas på i flera skikt beroende på hur tjock emalj som eftersträvas. Med täckemalj kan praktiskt taget vilken kulör som helst åstadkommas. Dock inte röda och gula nyanser som innehåller kadmium.


Att tänka på vid val av kulör och metod

– Ljus eller mörk färg för ökad respektive minskad värmeabsorbering. Det finns även speciallacker för förhöjd värmeabsorbering.
– I metallicfärger finns ett pigment som kan reagera på andra material så som järnvitrol eller ädelträ.
- Det finns färgbeläggningar som är anpassade för olika användningsområden t.ex. ”självrengörande” och extra tåliga.
- Strukturer i färgen och plåten påverkar också kulörupplevelsen.
- Ljusa kulörer håller generellt färgen längre än mörka kulörer. Livslängden beror också på om materialet används på vägg eller tak. Tak i söderläge, där taklutningen är liten, påverkas mer av solen än ytor som är vända mot norr.

Pin It on Pinterest