• Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Foto: Åke E:son Lindman
Text: Åsa Ragnarsson

Enligt föreningen Svensk solenergi finns det i Sverige cirka 300 kvadratkilometer tak och fasader. Det innebär enormt stora ytor som är potentiella solenergitillverkare och med plåt som underlag får solcellerna lång livslängd.

Det finns en mängd olika kompletta solcellsfasader och solpaneler anpassade för just montering på plåt. Med plåt som underlag blir det garanterat tätt och om taket och fasaden läggs ny samtidigt som solpanelerna, håller taket minst lika länge som solpanelerna, det vill säga i 50 år.

Den goda kombinationen plåt och solceller har fått den svenska plåtslageribranschen att satsa på både produkt- och kompetensutveckling inom solenergi. Bevego är grossist inom bland annat byggplåt. De har tagit fram både solelsprodukter och ett certifieringssystem där man utbildar och certifierar byggnadsplåtslagare till så kallade SolEls montörer, vilka nu finns runt om i hela landet.

– Plåtslagare är vana att arbeta på taken och kan hantera samtliga material. De ser helheten. Därför kändes det självklart att vidareutbilda dem för solecellsmontering, säger Jonas Ekholm, affärsområdeschef byggplåt, Bevego.

Jonas poängterar också att det förutom rätt monteringskompetens är viktigt att solpanelernas ramar är anpassade för nordiska förhållanden, samt att de har självrengörande glas. De bör vara konstruerade så att de hindrar vattenansamling och därmed kondens i ramen, eftersom det leder till frostsprängning.

– Frostsprängning är ett problem som kan uppstå på installationer i kalla klimat och det är något som tillverkare i varmare länder ofta inte tar hänsyn till, förklarar han.

Kjell Matsson, Byggnadsfirma Hans Matsson, som bland annat har uppfört solcellsintensiva PAFs huvudkontor på Åland, lyfter fram aspekten med täthet, speciellt hos Passivhus.

– Med krav på absolut täthet kan man inte göra 1000- tals hål i taket och fasaden för att fästa solcellspaneler, berättar Hans. Han förklarar vidare att med bandfalsad plåt på hela fasaden och underlagsduk med extra infästningar vid falsarna, går det att skruva fast solpanelernas infästningar direkt i falsarna. Det ger en 100 % tät fasad utan en enda genomföring i fasadmaterialet.

Fakta Solenergi

Solens strålning kan användas för att generera både värme och elektricitet.
SOLVÄRME: solfångare genererar värme och är främst intressanta där värmebehoven överensstämmer med tillgänglig solinstrålning. Alla byggnader och anläggningar med varmvattenbehov under sommaren är bra tillämpningsområden. Solvärme är speciellt intressant i de fall den kombineras med biobränslen. Då erhålls nära 100 % förnybar värmeförsörjning och solvärmen kan stå för värmeförsörjningen på sommaren när biobränsleanläggningen har lägre verkningsgrad.

SOLEL: solceller genererar elektricitet och är främst intressanta där elbehoven överensstämmer med tillgänglig solinstrålning. Alla byggnader med elbehov under sommaren är bra tillämpningsområden där byggnadsintegrerade solceller kan anslutas till elnätet. Solceller har sedan länge varit intressanta i de fall ledningsbunden elektricitet saknas eller är dyr att applicera, till exempel inom fritidssektorn (båtar, husvagnar) eller för fyrar och övervakning av elnät.

Källa: Svensk solenergi

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Foto: Ecokraft

Sparar ca 63 500 kg koldioxid per år

Rossviks säteri har Sveriges största privata solcellspark med 1 356 solcellsmoduler som förser säteriet med 90 % av elförbrukningen. Anläggningen sparar cirka 63 500 kg koldioxid per år. Monteringssystemet är speciellt framtaget för trapetskorrugerad (TRP) och vågkorrugerad plåt.

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Foto: Åke E:son Lindman

Passivhus klätt i solpaneler

PAFs huvudkontor tillika energiprojekt, är uppfört på Åland och är resultatet av ett samarbete mellan passivhusexperten Hans Eek och Murman arkitekter. För samtliga aktörer var det självklart att de skulle förse PAFs huvudkontor med solceller både på tak och fasader. Målet var att byggnaden skulle kunna bli näst intill självförsörjande gällande energi.
– Plåten på fasaden var det bästa sättet att göra en tät vattenavvisande fasad som också kunde vara en bärare av solcellerna, berättar Han Murman, Murman arkitekter.
Huset är ett Passivhus och har en stomme av koldioxidneutralt massivträ. Ett unikt miljöprojekt!

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Foto: Ruukki

Energialstrande skolfasad

Campus vid Södra Kymmenedalens yrkesinstitut i Fredrikshamn vill jobba långsiktigt både i verksamheten och med sina byggnader. Den senaste byggnaden har därför delvis klätts med en solcellsfasad, så kallade Solar-kassetter. A-delens södra fasad sluttar och är placerad så att den producerar mest energi på våren och hösten. Strömmen matas ut i skolans eget elnät och ingen energi går till kråkorna eftersom det alltid behövs lite ström till luftkonditionering och belysning – även på sommaren.

  • Facebook
  • Twitter
  • Pinterest

Foto: Plannja

Spara upp till 6 000 kr om året

En normalstor villa kan med solceller spara upp till 6 000 kronor om året. Det innebär att ett komplett solcellspaket har en återbetalningstid på mellan 10-15 år beroende på bland annat systemets storlek.

Läs mer om solenergi >>

Pin It on Pinterest