År 2024 blir återbruk standard inom byggbranschen. I alla fall enligt Svensk Byggplåts advisory board. Vi kommer dessutom att få se en skarpare positionering bland branschens aktörer, där alla vill visa att de kan återbruk. Ombyggnationer kommer att stå i fokus tillsammans med energieffektiviseringar. CRREM & Net Zero-analyser kommer att hamna högt upp på agendan.
Petra Jenning, arkitekt, FOJAB
”Återbruk går från pilotprojekt till standard”
Vilka trender ser du komma gällande återbruk inom arkitekturen under 2024?
Jag tror att vi kommer gå från projektfokus till systemfokus, med en ökad mognad i återbruksfrågorna och djupare kunskap kring var våra material gör bäst nytta och hur de ska hanteras på bästa sätt för att minimera klimatavtrycket över hela livscykeln. När är det läge att återbruka, och när är återvinning bättre? Gör sig materialet bäst i en byggnad, eller finns det andra applikationer där det gör större nytta?
Vad tror du att vi kan förvänta oss av återbruk inom byggbranschen under 2024?
Förväntningarna inför 2024 är att fler aktörer inom byggbranschen ger sig på att utmana upphandlingsformer för att skapa incitament för återbruk. Det i sin tur kommer leda till att återbruk går från pilotprojekt till standard. Vi kommer att få se återbruk i både stort och smått i de flesta byggprojekt under det kommande året.
Finns det något intressant återbruksprojekt som du vet kommer att påbörjas eller färdigställas under 2024?
Här på FOJAB i Malmö ser vi fram emot att bygget av vårt grannhus ska dra igång med en återbrukad stomme i stål. Det är ett projekt vi gör tillsammans med Stena Fastigheter, med höga ambitioner kring både klimatmässig och social hållbarhet.
Anton Franker, återbruksspecialist, Återbruksbyrån
”Fastighetsägare kollar mer och mer på bevarande och förändring framför rivning och nyinköp”
Vilka trender ser du komma inom återbruk för byggbranschen under 2024?
Efterfrågan på återbrukat byggmaterial kommer att öka. Återbruk finns med som en del i allt fler ombyggnationsprojekt – utan att de för den sakens skull är pilotprojekt eller renodlade återbruksprojekt. Fastighetsägare kollar mer och mer på bevarande och förändring framför rivning och nyinköp.
Vad tror du att vi kan förvänta oss av återbruk inom byggbranschen under 2024?
Ökad medvetenhet kring ekonomi och återbruk liksom ökad medvetenhet för att minska byggprojekts uppkomna avfall – där återbruk är en viktig pusselbit. Jag tror också att vi får se en ökad positionering bland branschens aktörer – alla vill visa att de kan återbruk.
Finns det något intressant återbruksprojekt som du vet kommer att påbörjas eller färdigställas under 2024?
Vi på Återbruksbyrån har ständigt intressanta projekt med återbruk – där återbruk implementeras i ”vardagliga ombyggnationsprojekt”. Det finns en utomhuspergola inom GOCO i Göteborg där hela pergolan är byggd av återbrukade limträbalkar från en riven grundskola.
Tracy Makaraba, ESG Professional, JLL
”Det blir ökad efterfrågan på energieffektiviseringar för att uppnå nettonollutsläpp”
Vilka trender ser du komma inom återbruk för byggbranschen under 2024?
En ökning av energieffektiviseringar samt CRREM & Net Zero-analyser och åtagande.
Ökad efterfrågan på återbruk i nybyggnadsprojekt, men framför allt satsningar på ombyggnationer där så mycket som möjligt ska återbrukas.
En trend vi har noterat på hyresgästsidan är högre efterfrågan på byggnader som är energieffektiva och med hög andel återbrukat material.
Vad tror du att vi kan förvänta oss av återbruk inom byggbranschen under 2024?
Det blir ökad efterfrågan på återbruk och klimatanpassningar p g a förändrat klimat, samt energieffektiviseringar för att uppnå nettonollutsläpp.
Finns det något intressant återbruksprojekt som du vet kommer att påbörjas eller färdigställas under 2024?
Marknaden står lite still nu, men ett projekt som det pratas mycket om är Atrium Ljungbergs initiativ till Stockholm Wood City – världens största stadsbyggnadsprojekt i trä. Utöver träbyggnationen innebär projektet en rad andra miljövinster. Projektets klimatpåverkan minimeras med hjälp av egenproducerad, lagrad och delad energi. Genom att satsa på resurseffektiva byggmetoder och cirkulära materialflöden vill bolaget förändra stadsutvecklarens roll och bli en katalysator för innovation. Utöver finns Vasakronan som är pionjär inom cirkulärt byggande där de enbart vill använda återbrukat, återvunnet eller förnybart material i sina projekt samt Fabege som är först ut med fullskalig återbrukshubb i Solna Business Park.
JLL håller dialog med några kunder och till nästa år hoppas vi få vara delaktiga i något spännande projekt med satsning på återbruk.
Sebastian Holmström, hållbarhetschef, Inrego
”2024 blir året då återbruk på riktigt tar plats hos de stora återförsäljarna och producenterna”
Vilka trender ser du komma inom återbruk under 2024?Återbruksmarknaden har en enorm tillväxt just nu där återbruk går från att vara en liten del av marknaden till att normaliseras. Förut kunde det vara lite skamligt att köpa återbrukat men nu är man stolt! Det är en del av ens hållbarhetsarbete som företag, eller ens identitet som privatperson. Jag tror att 2024 blir året då återbruk tar plats på riktigt – inte bara på nischade andrahandsplattformar utan även hos de stora återförsäljarna och producenterna som blir en större del av den cirkulära ekonomin.
Finns det några intressanta återbrukssatsningar som du vet kommer att ske under 2024?
Vi ser som sagt att allt fler stora aktörer ger sig in på återbruksmarknaden. När aktörer som Elgiganten säger att 10 procent av deras försäljning ska komma från begagnade produkter och cirkulära tjänster om fyra år – då börjar det hända grejer. Det jag framförallt tror att vi kommer se under 2024 är mängder av kreativa samarbeten där cirkulära aktörer, tillsammans med dagens linjära, hittar lösningar för att bidra till en ökad cirkularitet.
Om du fick önska, vilken utveckling inom återbruk hoppas du se under 2024?
Det som framför allt behöver hända är en totalt förändrad syn på konsumtion. Det finns flera produktgrupper där cirkularitet redan idag är lönsamt, men där det fortfarande tar lite för lång tid att skala upp. Elektronik och till viss del kläder är ett par exempel. Vi måste visa att cirkulära lösningar kan vara smidigare, bättre och mer lönsamma än dagens linjära. Utöver den ändrade synen på återbruk skulle det inte skada med lagstiftning och tydliga målsättningar kring det cirkulära. Vi ser länder som Frankrike som går före och till exempel ställer krav på att offentlig sektor köper in minst 20 procent återbrukade IT-produkter. Det blir en gamechanger som på riktigt driver den cirkulära ekonomin framåt!